Blodomloppet, frågor s. 279 (text s. 274-279)

Hej!
Här är testa-dig-själv-frågorna på s. 279:

1. Vad kallas de två typer av blodkärl som för blodet till och från hjärtat?
Svar: Artärer (från hjärtat) och vener (tillbaka till hjärtat).

2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
Svar: Kappilärerna.

3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
Svar: Två förmak och två kammare.

4. Vilken uppgift hjärtats kranskärl?
Svar: De förser hjärtmuskeln med syre och näring.

5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen.
Svar: Lilla kretsloppet går bara till lungorna och tillbaka igen. Stora kretsloppet delar sig i tre delar: ena delen går till tunntarmen och levern, andra delen går till njuren och tredje delen går till kroppens alla övriga celler.

6. Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
Svar: Hjärtat pumpar både ut blodet i kroppen och tillbaka igen.

7. Hur kan blodet ta sig från benet tillbaka till hjärtat?
Svar: Den vänstra delen av hjärtat har mer kraft än den högra för att kunna pumpa runt blodet i det stora kretsloppet.

8. Ge exempel på hur blodet kan fördelas mellan olika organ i kroppen.
Svar: Blodet åker i blodkärl som delas och blir till många mindre blodkärl som delas upp och leder till alla delar av vår kropp. Som en motorväg (sa Nicole och det var en ganska bra jämförelse tycker jag).

9. Varför kan vi svimma om vi står stilla länge utan att röra benen?
Svar: Muskelpumpen slutar arbeta när vi står stilla, om muskelpumpen inte arbetar strömmar för lite blod upp till hjärnan och då kan blodtrycket bli så lågt att hjärnan inte får tillräckligt med blod och syre, då svimmar vi.

♣ Träning förbättrar vår kondition. Diskutera hur olika egenskaper hos hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och musklerna påverkar vår kondition.
Svar: Om man tränar mycket lär sig hjärtat att pumpa "hårdare" alltså med mer kraft, då behöver hjärtat inte slå lika många slag. Om man har bra kondition bli man inte lika lätt andfådd, lungorna blir alltså bättre på att ta upp syret. Om lungorna tar upp syret bättre får blodet i blodcirkulationen mer syre i sig. Om man tränar mycket blir musklerna starkare.

Det var allt!
Hej då!

Musklerna, frågor på s. 310 (text: 308-311)

Hej!
Här är testa-dig-själv-frågorna på s. 310, som vi hade i läxa på grund av utväcklingssamtalen:


1. Vilka tre olika typer av muskler finns i kroppen?

Svar: Det finns skelettmuskler, glatta muskler, och hjärtmuskeln.

2. Vilka muskler styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberoende av viljan?

Svar: Skelettmusklerna styr vi med viljan. Glatta muskler och hjärtmuskeln fungerar utan tankekraft.

3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?

Svar: Om vi får mjölksyra i t.ex. benen så är det för att musklerna inte för tillräckligt med syre. Då får man ont, man blir trött i benen (i det här fallet) och man vill ta det lugnare.
4. Beskriv hur biceps- och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.

Svar: När biceps böjer på sig måste triceps sträcka sig, lika mycket som biceps böjer sig måste triceps sträcka. Man behöver båda musklerna för att kunna böja armen, har man bara den ena fungerar det inte.

5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.

Svar: När man tränar blir musklerna bättre på att ta upp syre från blodet. Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta, om musklerna tar upp mer syre kan de också arbeta längre.

6. Hur kan vi motivera träningsvärk?

Svar: Värma upp innan och stretcha efter, det är ju det kändaste.
7. Berätta om snabba och långsamma muskelfibrer.

Svar: Snabba muskelfibrer drar ihop sig snabbt men blir också snabbt trötta. Långsamma muskelfibrer kan arbeta längre och drar då äver ihop sig långsammare.
8. Rita en muskel och sammanfatta vad som händer när den arbetar. Använd följande begrepp i din berättelse: nerv, muskelbunt, muskelceller, blodkärl, förbränning, syre, druvsocker, mitokondrier, mjölksyra. (Asså, måste det var "rita" med i allt. Det tar för lång tid att rita allt på datorn, dessutom är det jättesvårt att rita med musen.)

Svar: Nerven får en signal från hjärnan som den skickar vidare till muskeln. Muskelcellerna börjar då dra ihop sig och för att det ska funka så hjälper mitokondrierna till. När alla muskelceller i muskelbunten har börjat förbränningen och druvsockret med hjälp av syret frigjort energin i druvsockret så kan man sätta igång att träna. Om blodet i blodkärlen inte hinner med att fixa nytt syre tillräckligt snabbt kan man få mjölksyra och det blir mycket jobbigare att träna.

Det var allt!
Hej då!


Skelettet, frågor på s. 305 (text: s. 302-305)

Hej!
Här är frågorna och svaren till testa-dig-själv-frågorna på s. 305:

1. Vilka är skelettets viktigaste funktioner?
Svar: Att hålla kroppen uppe så att vi inte säckar ihop och att skydda andra delar av kroppen t.ex. hjärnan.

2. Nämn några olika typer av leder i kroppen.
Svar: Kulled, gångjärnsled, vridled.

3. Vad bildas i den röda benmärgen?
Svar: Alla röda och vita blodkroppar.

4. Hur kan skelettet vara både starkt och lätt?
Svar: Det är poröst, och ihåligt vilket gör det både starkt och lätt.

5. Vilken uppgift har benhinnan?
Svar: Den förser benets celler med näring och syre.

6. Vad är diskbråck?
Svar: Det är när delar av disken tränger ut genom ryggkotorna och de börjar trycka på en nerv. Då får man väldigt ont i ryggen. Det kan hända om man lyfter något för tungt eller om man lyfter på fel sätt.

7. Hur förnyas skelettet?
Svar: När cellerna i skelettet dör ersätts de av nya. På så sätt bevaras skelettet men är samtidigt nytt.

8. Vilka uppgifter har ledbråsket, ledvätskan och ledbanden?
Svar: Ledvätskan smörjer ledytorna, ledbanden håller ihop benen och ledbråsket Skyddar benändorna.

9. Rita ett skelett och namnge så många ben som möjligt?
Svar: Orkar inte göra den här, det tar miljoner år att rita ett skelett.

Det var allt!
Hej då!

Huden, frågor på s. 301 (text: s. 298-301)

Hej!

Här är svaren till testa-dig-själv-frågorna på s. 301:


1. Vilka tre lager består huden av?

Svar: Överhud, läderhud och underhud.


2. Varför lagras det mesta av vårt fett?

Svar: För att vi inte rör tillräckligt på oss och för att kroppen ska kunna göra ny hud som ersätter den gamla.


3. Varför gör det inte ont att klippa håret?

Svar: För att det är döda celler.


4. Vilken funktion har pigmentcellerna?

Svar: Det bruna pigmentet skyddar arvanslagen i cellkärnorna mot solens ultravioletta ljus.


5. Hur påverkas huden av tobaksrökning?

Svar: Om man t.ex. röker åldras huden fortare och man får snabbare rynkor.


6. På vilket sätt kan huden reglera vår kroppstemperatur?

Svar: Om man blir för varm börjar vi svettas, det är kroppens sätt att kyla ner kroppen. Om vi fryser så drar blodkärlen ihop sig så att håren på huden reser sig, då håller kroppen värmen bättre.


7. Vad är malignt melanom?

Svar: Det är den svåraste formen av hudcancer, det blir allt vanligare med malignt melanom.


8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren? (Det är för komlicerat att rita det på datorn så jag skriver bara...)

Svar: Överhuden är ett tunt men effektivt skydd som oftast är ca 0,1 mm tjockt (tunt enligt mig) och på ställen som fotsulor och handflator är den tjockare, ca 1 mm tjock... Läderhuden är ca 1-4 mm tjock, den är stark och smidig. Underhuden lagrar fett som isolerar t.ex. när det är kallt. Tjocka personer har mer underhud än smala...


9. Varför har vi mönster på våra fingrar; fingeravtryck?

Svar: Fingeravtrycken uppstår på grund av fettpartiklar och lämnar på vissa ytor fläckar som blotta ögat kan se.



Det var allt!
Hejdå!

Cellerna, frågor på s. 244 (läsa s. 238-244)

Hej!
Här är frågorna...:

1. Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi?
Svar: Förbränning.

2. Vad behöver cellen för att kunna producera energi?
Svar: Syre och ett bränsle.

3. Nämn några olika sorters celler?
Svar: Nervcell, blodcell, muskelcell och fettcell.

4. Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell?
Svar: Cellen har tappat kontrollen över cancerdelningen och fortsätter att dela sig fast det inte behövs, då bildas det en tumör.

5. Vilka uppgifter har cellmembranet?
Svar: Det fungerar som en sorts hud runt cellen. Det släpper in ämnen cellen behöver och släpper ut det som cellen vill bli av med. Det skyddar cellen men är samtidigt cellens kontakt med omvärlden.

6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: Det töms ut i blodet men innan det så går det genom ett slags reningsverk som kallas lysosomer.

7. Hur är vävnader och organ uppbyggda?
Svar: De bildas från så kallade stamceller.

8. Proteiner bygger upp många viktiga delar i cellen. Vad är det som bestämmer vilka proteiner som ska tillverkas och var i cellen tillverkas proteinerna?
Svar: Proteinerna tillverkas i ribosomerna. Det är arvanslagen i cellkärnan som bestämmer vilka proteiner som ska tillverkas.

♣ Hur tror du att du själv kan minska riskerna att få cancer i framtiden?

Svar: Jag ska inte sola förmycket och inte röka, men det tänker jag ändå inte göra för det är bara korkat, enligt min åsikt!

 


 

Det var allt!

Hej då!


RSS 2.0