Hur ändras volymen när is smälter?
Material
Mätcylinder, isbit, vatten och sked.
Hypotes
Jag tror att det blir mindre volym när isen smält än när den fortfarande är is och helt under ytan.
Genomförande
Jag häller upp kallt vatten i ett mätglas (96 ml) sedan lägger jag i en isbit (99 ml) och trycker ner den under ytan (ca 100 ml) sedan låter jag den smälta (ca 99 ml)
Resultat
Se hypotesen...
Slutsats
När isen smält har allt vatten tillsammans samma volym som isen när den flyter lite...
Häll upp ett glas vatten
Material
Glasbägare, vatten.
Hypotes
Jag tror att vattnet kommer bli varmare och att en del av vattnet kommer att avdunsta, antagligen kommer det bli små bubblor på botten av bägaren.
Genomförande
Jag fyller en liten bägare med ca 50 ml vatten. Sedan väntar jag ett tag...
Resultat
Det blev små bubblor på botten av bägaren. Det är bra, för då kan fiskar simma i vatten och typ "andas" ...
Slutsats
Bubblorna bildas av gas som fanns löst i vattnet och blev till bubblor när vattnet stod still och glaset och när det blev varmare...
Kemi, 5.4
Hej!
1. Vad är ytvatten?
Det var alla, hejdå!
Här är frågorna och svaren till testa-dig-själv-frågorna till kap. 5.4 (på s. 87-89) :
1. Vad är ytvatten?
Svar: Vatten i t.ex. ett hav, en sjö, en bäck eller en fors.
2. Vilka är de fyra stegen när man renar ytvatten?
Svar: Grovfiltrering, flockning, filtrering genom sand, bakteriedödande medel.
3. Vilka är de tre stegen i avloppsrening?
Svar: Mekanisk rening, biologisk rening, kemisk rening.
4. Varför renar vi vatten innan vi använder det?
Svar: För att vi inte ska bli sjuka av något som finns i det från början; och det är äckligt med matrester i vattnet....
5. Varför renar vi det efter att vi har använt det?
Svar: För att vi ska kunna använda det igen, förstås! Eller kunna släppa ut det i havet igen.
Svar: För att vi ska kunna använda det igen, förstås! Eller kunna släppa ut det i havet igen.
6. Berätta mer utförligt om vad som händer vid de olika stegen i ett vattenverk och ett reningsverk.
Svar: Man renar vattnet med olika metoder som tar bort olika slags smuts och bakterier.
Tänk till: På stenåldern fanns det inga reningsverk. Hur klarade människorna vattenproblemet då?
Svar: De letade upp bäckar med rent vatten och naturliga vattenkällor, men de blev också ofta sjuka på grund av att vattnet innehöll så mycket bakterier och sådant...
Det var alla, hejdå!
Kemi, 5.3
Hej!
1. Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar?
2. Hur ser vattenånga ut?
3. Förklara hur vatten kan avdunsta fast det är under kokpunkten.
4. Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
5. Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosaurie har druckit?
Tänk till: Varför finns det så lite sötvatten?
Det var alla, hejdå!
Här är frågorna och svaren till testa-dig-själv-frågorna kap. 5.3 (s. 84-86)
1. Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar?
Svar: Det kallas avdunsting.
2. Hur ser vattenånga ut?
Svar: Vattenånga är transparant, genomskinlig, syns inte...
3. Förklara hur vatten kan avdunsta fast det är under kokpunkten.
Svar: Förklaringen finns i värmerörelserna hos molekylerna. Slumpen gör att en del molekyler får lite högre fart än andra. Så även vid rumstemeratur finns det en del molekyler som har så hör fart att de "sliter sig loss" och blir till ånga.
4. Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
Svar: Vattnet avdunstar från ett hav, en sjö, en flod eller en bäck
5. Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosaurie har druckit?
Svar: För att när en blomma tar upp vattnet så går en stor mängd av det vattnet åt till fotosyntesen, alltså finns atomerna i vattenmolekylerna nu istället i sockermolekylerna. Om vi säger att det är ett äppelträd så kommer de här sockermolekylerna till ett äpple som du plockar och äter. Då bryter din kropp ner sockret och det blir vattenmolekyler igen; men inte precis samma. Vattenmolekylerna från dinosauriernas tid har passerat det här flera gånger så det finns inte en ända vattenmolekyl som är samma som då.
Tänk till: Varför finns det så lite sötvatten?
Svar:
Det var alla, hejdå!
No-Lab, Ytspänning. 13 maj (grupp: Carro, Simon och Tilda)
Vi ska: Kolla om kopparbiten flyter.. och om den sjunker ifall vi häller i diskmedel.
Vi använder: En bägare med vatten, diskmedel och en kopparbit.
Hypotes 1: Vi trodde att kopparbiten skulle flyta när i la ner den i vattnet och det gjorde den, på grund av ytspänningen. Och vi trodde att den skulle sjunka när vi la diskmedel, diskmedlet tar bort ytspänningen, och det gjorde den. VI HADE RÄTT ;)
Vi ska värma ett blått pulver över en värmeplatta och vi ska se vad som händer.
Vi använder: En träklämma, en värmeplatta och ett provrör med blått pulver.
Hypotes 2:
Carro och Simon tror att det smälter och Tilda tror att det ändrar färg.
Tilda hade rätt dom ändrar färg till en ljusare nyans. Det kondenserar också och det innebär att vattnet i pulvret blir till ånga och fastnar på provrörskanterna så det blir som vattendroppar där. När vi sedan pluppar ner vatten i det varma pulvret så blir det normal turkos färg igen.
Kemi, 5.2
Hej!
1. Vad är molekylformeln för vatten?
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
3. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?
5. Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet?
Tänk till: På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan? Försök komma på så många som möjligt.
Det var alla!
Här är frågorna och svaren till frågorna på kapitel 5.2 (s. 80-83) :
1. Vad är molekylformeln för vatten?
Svar: H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst?
Svar: Vid +4 grader.
3. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
Svar: Vatten fungerar precis tvärtemot andra ämnen, en liter is väger mer än en liter flytande vatten. I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster, därför tar molekylerna mer plats än i flytande vatten. Resultatet blir att en liter is väger mindre än en liter flytande vatten, därför flyter isen ovanpå vattnet. Om det vore tvärtom skulle sjöarna frysa från botten och då skulle fiskarna och växterna i vattnet dö.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?
Svar: Ytspänning är det som gör att vattnet håller ihop sig. Om man har vatten i ett glas så går vattnet upp i kanterna på grund av ytspänningen.
5. Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet?
Svar: Att olika ämnen har olika lätt för att bli värmas upp och kylas ner. Vatten har hög värmekapacitet, det betyder att man måste värma vattnet mycket för att det ska bli varmt, men också att det tar längre tid innan det kallnar. Så om du badar i en sjö/ett hav så blir det kallt i luften när solen går ner (luft har låg värmekapacitet) även om vattnet fortfarande har samma temperatur.
6. Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Det beror på kapillärkraften. Kapillärkraften är en förmåga hos vatten, ytspänningen som går upp på kanterna gör att vattnet i smala rör drar sig uppåt. Det är för att vattenmolekylerna inte bara drar sig till varandra utan även till molekylerna i glaset, eller vad det nu är, därför kan vattnet "klättra" uppåt.
Tänk till: På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan? Försök komma på så många som möjligt.
Svar: Jag har spolat vatten ur kranen , druckit vatten, duschat i vatten, spolat toaletten med vatten, tvättat händerna med vatten...då har jag haft nytta av ytspänningen, kapillärkraften och tryck...
Det var alla!
Hej då!
Kemi, 5.1
Hej!
1. Ungefär hur stor del av din kropp är vatten?
2. Ungefär hur mycket vatten gör varje person av med i Sverige?
3. Berätta hur jordens fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten.
4. Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
5. På vilka sätt tror du att människors liv skulle se annorlunda ut om 90 % av jordytan vore land och det bara fanns mycket små hav?
Det var alla frågor!
Här är frågorna och svaren till frågorna på s. 78-79:
1. Ungefär hur stor del av din kropp är vatten?
Svar: typ 67 %
2. Ungefär hur mycket vatten gör varje person av med i Sverige?
Svar: ca 200 liter vatten.
3. Berätta hur jordens fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten.
Svar: Saltvatten: 97,3 %, is: 2,1 %, flytande sötvatten: 0,601 %
4. Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Svar: I kroppen transporterar vattnet näringsämnen, Golfströmmen tramsporterar värme från västindien och så kan vi ju åka båt på sjöar och hav...
5. På vilka sätt tror du att människors liv skulle se annorlunda ut om 90 % av jordytan vore land och det bara fanns mycket små hav?
Svar: Vi skulle väl bli typ uttorkade och dö...eller något i den stilen... för då regnar det aldrig heller, och vattnet skulle inte räcka till till alla...
Det var alla frågor!
Hej då!
Kemi, 4.6
Hej!
Här är frågorna och svaren på frågorna på s. 70-71 (kap. 4.6):
1. Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer?
Svar: ca 90 %
2. Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Svar: Det användes för att det är det lättaste ämnet som finns. Det är mycket brandfarligt så därför har det ersatts av gasen helium.
3. Vad används väte till idag?
Svar: Man kan använda det när man tillverkar margarin. Eller när man ska framställa kemikalier (som ammoniak och saltsyra), men även som bränsle i rymdraketer, det exprimenteras också att använda det som bränsle i bilar och bussar.
4. Många människor tycker att det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader?
Svar: Själva namnen är ju väldigt lika, vilket gör att man lätt kan blanda ihop dem. Båda två är också grundämnen där deras kemiska benämning är N2 och H2, vilka båda två slutar på en 2:a. Ingen av dem är heller någon metall men båda färglösa. En skillnad är att väte ofta är i gasform, medan kväve oftast är i flytande form
Tänk till: På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på.
Svar: På Jupiter finns det inget syre som gör att vätgasen exploderar. Det kanske håller kvar vätgasen.... På solen vet jag inte....det är ju ett eldklot av ngt slag och eld behöver ju syre för att brinna....
Det var alla, hejdå!
Här är frågorna och svaren på frågorna på s. 70-71 (kap. 4.6):
1. Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer?
Svar: ca 90 %
2. Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Svar: Det användes för att det är det lättaste ämnet som finns. Det är mycket brandfarligt så därför har det ersatts av gasen helium.
3. Vad används väte till idag?
Svar: Man kan använda det när man tillverkar margarin. Eller när man ska framställa kemikalier (som ammoniak och saltsyra), men även som bränsle i rymdraketer, det exprimenteras också att använda det som bränsle i bilar och bussar.
4. Många människor tycker att det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader?
Svar: Själva namnen är ju väldigt lika, vilket gör att man lätt kan blanda ihop dem. Båda två är också grundämnen där deras kemiska benämning är N2 och H2, vilka båda två slutar på en 2:a. Ingen av dem är heller någon metall men båda färglösa. En skillnad är att väte ofta är i gasform, medan kväve oftast är i flytande form
Tänk till: På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på.
Svar: På Jupiter finns det inget syre som gör att vätgasen exploderar. Det kanske håller kvar vätgasen.... På solen vet jag inte....det är ju ett eldklot av ngt slag och eld behöver ju syre för att brinna....
Det var alla, hejdå!
